Rasbeskrivning
En typisk arabhäst kännetecknas av sin skönhet, elegans och ädelhet tillsammans med stolt resning, klassiska linjer och en flygande gång. Saknar hästen dessa egenskaper så kan det vara en bra häst, men det är inte en typisk arab.
Arabhästen är väldigt intelligent, lättlärd och tillgiven. Temperamentet är livligt men fromt. Arabhästen är dessutom långlivad, uthållig, tålmodig, lättfödd och den anpassar sig lätt till olika förhållanden. Både synen och hörseln är mycket skarp.
Skelett
Skelettet är av exceptionellt hård kvalité.
Skallen är kort och bred, ögonhålorna är stora och runda.
Revbenen är 17 par (förekommer 18).
Svanskotorna är 16 - övriga raser har som regel 18.
Ländkotorna är ofta 5 istället för 6.
Huvud
Huvudet ska vara relativt litet och kilformat.
Näsprofilen är insvängd under ögonnivå.
Pannan är bred med stort avstånd mellan ögonen. En utbuktning mellan eller just över ögonnivå (jibbah) förekommer ofta hos araber.
Ganascherna är rundade och djupa.
Öron
Öronen ska vara fint mejslade och spetsade samt harmoniskt placerade.
Ögon
Arabens ögon ska vara stora mörka och lågt placerade på huvudet.
Ögonvitan kan ibland skymta hos araben, det är inte något direkt fel men det är inte önskvärt med för mycket ögonvita.
Näsborrar
Näsborrarna ska vara stora, med fint utmejslade kanter nästan parallella med nosryggen.
De ska vara rörliga med kapacitet att kraftigt utvidgas vid rörelse eller ansträngning.
Nos
Nosen ska vara liten, såväl framifrån som från sidan.
Underläppen ska vara fast och sluten, om hästen inte är mycket gammal.
Hals
Arabhästens hals ska vara lång och elegant böjd. Detta är mer utpräglat hos hingsten än hos stoet som ska ha en rakare hals.
Den ska vara högt ansatt och övergången mellan hals och huvud (mitbah) ska vara lång och mjukt rundad.
Bogar och manke
Bogen ska vara väl liggande för att ge ett långt steg.
Manken ska vara så väl markerad och så lång som möjligt (ibland med "lansmärke"). Detta även om araben pga. kortare kotutskott vanligtvis inte har så hög manke som t.ex. det engelska fullblodet.
Rygg och länd
Ryggen ska vara relativt kort och muskelfylld.
Länden ska vara kort och stark utan sänkning framför korsets högsta punkt.
Rygglinjen utgör en relativt horisontell linje över länd och kors mot svansfästet.
Kors
Korset ska vara lätt takat, ganska platt, med så långt avstånd som möjligt mellan höftbens- och bärbensknöl och med stort avstånd mellan höftbensknölarna.
På en vuxen häst ska korset inte vara högre än manken.
Revben och bål
Revbenen ska vara väl välvda och flankpartiet ska vara väl slutet.
Extremiteter
Araben har en relativt lång överarm och korta skenor med väl markerade senor.
Knän och hasar är väl markerade.
Skenan är rak, torr och bred - ej knipt under framknä eller has.
Skanken är bred och väl muskelfylld.
Hovar
Hovarna ska vara runda och hårda med horn av bästa kvalité.
Svans
Svansen ska vara högt ansatt och bäras i en båge i jämnhöjd med eller över rygglinjen. Detta är - jämsides med det ädla huvudet och den stolt burna halsen - ett av rasens speciella kännetecken.
Ibland kan svansen bäras förd åt ena sidan, detta är accepterat men inte önskvärt.
Hårrem och tagel
Huden ska vara tunn (ofta kan ådrorna synas) och har en sidenskimrande lyster.
Hovskägg saknas eller förekommer i ringa omfattning.
Taglet i man och svans ska vara silkesmjukt och är ibland lätt vågigt.
Färg och tecken
Alla färger är tillåtna förutom skäck eller black.
Skimlar är vanliga. De föds mörka men ljusnar med åren - ofta blir de då helt vita. En del blir flugskimlar.
En del stickelhåriga hästar ("roan") bibehåller sin färg livet ut.
Svart är ovanligt men förekommer.
Vita tecken är ganska vanligt och kan ibland vara stora.
Mankhöjd
Mankhöjden kan variera beroende på så väl uppfödning som arv, men vanligaste mankhöjden är 145-155 cm.
Avvikelser både uppåt och neråt kan förekomma och det finns inga fastställda gränser.
Gångarter och rörelser
Skritten ska vara fri och vägvinnande.
Traven ska vara exceptionellt lätt och flytande och likaledes vägvinnande.
Fri, rörlig bog och överarm.
Bakbenen ska arbeta med en kraftigt påskjutande rörelse med väl krökta hasar. Hasens arbete är mycket viktig.
Frambenen ska föras med schwungfullhet.
Galoppen ska vara mycket jämn, elastisk och välbalanserad.
Exempel på allvarliga fel
Konvext huvud ("ramskopf").
Hjorthals eller stel, vinkelrät halsansättning.
Hängande öron.
Över- eller underbett.
Små ögon.
Trånga ganascher.
Flata revben.
Bockhov eller allt för platt hov.
Klena eller alltför vinklade eller raka hasar.
Kort struttigt steg.
Kort avstånd från höftbensknöl till svansfäste.
Smalt, stupande eller kluvet kors.
Dåligt buren, knipt svans.
Källa: http://www.sahf.se/
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Hästen på bilden heter Daimler och ägs av sajtvärden.
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!